Lediga....

Jag och lillstrumpa var lediga i fredags för det var

planeringsdag på dagis.

Vi fick en hur mysig dag som helst tillsammans i det vackra vädret.

Saknar faktiskt dessa lediga fredagar vi hade tidigare 

bara hon och jag då jag gick hemma.

Efter frukost gick vi ut med sparken för att

träna, då min lilla fågelunge har lika stort tålamod

som sin mamma slutade med att hon gick och bar på sparken å lärde sig

ett nytt ord "fukis" eftersom jag skojat med henne och sa hon var

en liten fuskis som gick och bar på den istället.

Vi gick en liten sväng till lekplatsen ist och min lilla klätterapa var precis överallt

och numer finns det inga hinder hon inte klarar av på vår lekplats,

klätterväggen till lilla rutschkanan-check

Hon går upp för den stora rutschkanan-check

klättertornet ca 5m upp-check

(hon fick absolut inte klättra ända upp en nervörs

mamma fick lite småpanik och fick klättra upp efter henne).

Dessutom hängde jag upp henne i den andra ribban i hängställningen

varpå hon lös upp som en sol och var stolt som en tupp

 när hon insåg att det inte var så långt ner och vågade hoppa ner själv.

Sen tog vi cykeln och cyklade längst med råå-ån för att nå hamnen och mata ankorna.

När vi väl hittade ankorna var lyckan total hos Ronja hon försökte sig på att handmata

några ankor och dem som inte ville ha sprang hon efter bara för att komma igen och

konstatera "dom inte sugna " så då började hon äta

upp brödet själv "inte gammalt mamma" sa hon och skakade på huvudet.

Jag råkade flippa iväg en bit bröd precis bredvid henne och skojade och

sa " oj mamma mata Ronja också" mmm säger hon nöjt och plockar upp brödbiten :)

Vi cyklade vidare genom hamnen och Ronja älskade att sitta bak och titta på alla båtarna.

"Mamma mer båtar" sa hon när jag svängde ut ur hamnen men de blev snabbt glömt när vi hittade

en ny lekplats där allt skulle provas, linbanan som jag själv alltid älskade när jag var liten för det kittlade så i magen blev först ut och första åket var hon väldigt skeptisk till men när allt det andra

var provat kittlade nog även så härligt i hennes mage.

Efter ett snabbt stopp cyklade vi hemåt igen för att möta upp pappa som slutade vid lunch

och en trött Ronja somnade bak på cykeln.

POSS poss

 Tävling....

Jag är med och tävlar om en personlig almenacka

som jag velat ha såååå länge så nu håller jag tummarna för lilla mig!!

                           http://mammasangel.vimedbarn.se/min-forsta-tavling-i-blogghistorian/

Fredriksdal...

För ett tag sedan åkte vi till Fredriksdal för att

 titta på alla dem nya djur-bebisarna.
Vi gick först in till getterna som Ronja var så

sugen på att kela med men varken nådde eller

vågade riktigt.

Kom sen till dem stooora kossorna som

frenetiskt slickade på Abuelas hand och 

Ronja bara tyckte var läskiga.

 Gick sen ut för att titta på hästarna när vi stötte på

en riktigt stöddig gris som trots sin lilla nätta

storlek gick mot två andra dubbelt så stora svin

och började "skälla" på och buffa dem i rumpan för att

dem latfisarna skulle resa sig och visa upp sig för

oss åskådare de va åtmontonde vad vi trodde

utspelade sig riktigt roliga var dem iaf.

Ronja i dörren in till vårt fina gamla Apotek i musèumform.

Där inne gick vi bland gamla pillerburkar och

medicinblandare.

Jag älskar ju allt gammalt och kan bli löjligt förälskad i gamla miljöer

som kullerstens gränderna kring den vänstra entrebilden eller

den gamla lanthandeln där

Ronja fick välja något fint från Abuela (farmor)

då hon valde en jättefin maracas. 

Ronja blev däremot genast förälskad i en utav visnings-

dockorna som skulle föreställa en bebis i sin vagga och kunde

inte förstå varför hon inte kunde få ta upp den och leka med.

En riktigt mysig dag hade vi..

poss poss

Försöker på nytt....

Det med bloggen går verkligen i vågor för mig, tyvärr.

Har inte blivit mycket fotande på sistone och för mig känns det

så tråkigt att skriva ett inlägg utan att lägga in bilder.

Men nu satt jag här en kväll och fastande i min egen blogg

jag läste tillbaka då jag fortfarande var mammaledig

med Ronja och mindes, inte dem stora händelserna

utan snarare dem små, saker som Ronja sagt

och vardagslivet det vi ,bara hon och jag

hittade på under tiden vi gick hemma tillsammans,och

då bestämmde jag mig för att blåsa liv i bloggen igen

just för att kunna sitta om ytterligare ett år och minnas dem stå

stunderna med mitt älskade hjärta igen.

För precis som alla säger man glömmer så fort och allra

helst dem absolut enklaste sakerna som vardagen kan innehålla.

Ronja har verkligen utvecklat sitt språk den sista tiden och jag

blir lika förvånad varje gång hon fäller sina små komentarer

 och slutsatser och undrar var hon får allt ifrån.

Vi brukar ligga kvar och mysa i sängen och titta på Bollibompa

på mornarna jag och skruttan och härom morgonen kom just en sån kommentar.

Plötsligt räcker hon mig fjärrkontrollen och rynkar på näsan och säger

"mamma inte titta Bompa de e jättetråkigt".

Blev inte så chockad över "jätte" då hon använder det före allt...

Onja jätte-kissig,Onja jätte-trött osv. 

Nä jag blev förvånad över att hon använde ordet tråkigt och kopplade ihop

det med sin känsla;P

Min stora lilla tjej så stolt på sin första "riktiga"

cykeltur.

poss poss